Den svenska e-handeln fortsätter sätta tillväxtrekord

E-handelsutvecklingen under första kvartalet 2021

Under första kvartalet 2021 växte e-handeln med 53 procent jämfört med samma period föregående år, enligt PostNords E-barometer. Första kvartalet 2020 var till stor del opåverkat av coronapandemin, vilket bidrar till den höga tillväxttakten. Idag handlar betydligt fler på nätet och lägger en större del av sin konsumtion i just e-handelskanalen. Det finns flera faktorer som har bidragit till utvecklingen. Rekommendationer och restriktioner som syftar till att svenskarna ska praktisera fysisk distansering har gjort att fler väljer att handla på nätet istället för i fysisk butik. Dessutom har svenskarna lagt mindre pengar på saker som resor, nöje och restaurangbesök under pandemin vilket frigjort resurser som kunnat läggas på konsumtion.

Tillväxtligan toppades under kvartalet av dagligvaror (+128%), möbler och heminredning (+81%) och hemelektronik (+65%). Även branscher som går på knäna när det gäller den fysiska handeln har en stark e-handelstillväxt, däribland kläder och skor (+34%). För många aktörer kan dock inte e-handelstillväxten kompensera helt för tappen i de fysiska butikerna, och ofta påverkas lönsamheten negativt av en kanalförskjutning till e-handeln.

Under första kvartalet 2021 e-handlade i genomsnitt 77 procent av svenskarna minst en gång per månad. Till följd av coronapandemin har e-handeln nått nya kundgrupper som tidigare inte handlat särskilt mycket på nätet. Främst handlar det om äldre konsumenter, och e-handelns kundkrets är idag bredare än någonsin.

HUI Research och PostNord prognosticerar att tillväxten i e-handeln kommer landa på 7 procent för helåret 2021. En trolig utveckling är att 2021 kommer att gå svagt i flera delbranscher till följd av de höga jämförelsetalen.

E-handeln i Sverige

I takt med att Sverige har digitaliserats har en allt större del av försäljningen i detaljhandeln flyttats online. År 2020 e-handlade svenska konsumenter varor för 122 miljarder kronor. E-handel stod då för 14 procent av den totala försäljningen i detaljhandeln, att jämföra med elva procent 2019. Det kan sedan sättas i relation till en e-handelsandel på knappt fyra procent år 2010. Under 2021 väntas e-handeln omsätta 130 miljarder kronor.

Inledningsvis berodde tillväxten i e-handeln främst på att nya konsumenter började handla online, men under de senaste åren har det även skett genom att de befintliga e-handelskunderna spenderar allt mer. Kanalförskjutningen till e-handeln har under det senaste decenniet fått stora konsekvenser för sällanköpsvaruhandeln och dess fysiska butiker med konsolidering, konkurser och butiksstängningar som följd. Dessutom sker en del av försäljningen idag från utländska e-handelsaktörer.

Delbranscherna inom detaljhandeln har kommit olika långt i sin e-handelsresa. Elektronikhandeln är en bransch som är stor på nätet och år 2020 skedde en 43 procent av försäljningen i e-handeln. Även handeln med kläder och skor är stark på nätet, nästan en tredjedel av försäljningen sker på nätet. De branscher som var tidiga ut på nätet har vissa saker gemensamt – de har få naturliga barriärer för e-handel. Varorna är relativt enkla att transportera hem till kunden eller till ett utlämningsställe. Detaljhandels största bransch, dagligvaruhandeln, är den bransch som var sist ut på nätet och som idag har lägst e-handelsandel. År 2020 skedde endast fyra procent av försäljningen i dagligvaruhandeln på nätet, med det är nästan en fördubbling jämfört med 2019.

I fysiska butiker är dagligvaror den varukategori som konsumenter lägger den största delen av sina pengar på. I e-handeln ser det annorlunda ut. Där är istället hemelektronik den omsättningsmässigt största branschen, vilket beror på kombinationen av en hög e-handelsandel och relativt kapitaltunga, det vill säga dyra, varor. Den e-handelsbransch som omsätter näst mest är handeln av kläder och skor. Trots att bara några få procent av försäljningen i dagligvaruhandeln sker på nätet är det den omsättningsmässigt tredje största e-handelsbranschen, vilket beror på att branschen som helhet är så pass stor att dessa få procent ändå motsvarar mycket pengar. Bokhandeln har trots sin höga e-handelsandel en relativt liten omsättning på nätet i jämförelse med tidigare nämnda branscher.

Hur ofta konsumenterna handlar på nätet och hur mycket de e-handlar för skiljer sig åt runt om i Sverige. Störst andel av befolkningen e-handlar i Stockholms län och Jönköpings län. Under en genomsnittlig månad 2020 e-handlade 79 procent av stockholmarna och 78 procent av jönköpingsborna minst en gång. Lägst andel e-handlande konsumenter hade Gotland och Västmanland, med 69 procent vardera.

Gällande hur mycket pengar som spenderas låg Stockholm återigen i topp. I länet e-handlade man i genomsnitt för 2 800 kronor under en månad. Lägst genomsnittlig köpsumma stod gotlänningarna för – knappt 1 900 kronor per månad.

Vad och hur konsumenter e-handlar varierar mellan regioner. Faktorer som påverkar är dels den lokala handelns utbud och konkurrenskraft, dels de lokala förutsättningarna för e-handeln. I storstäderna erbjuds ibland leverans samma dag som beställningen görs. Samtidigt är det fysiska butiksutbudet större i storstäderna, vilket gör att produkterna ofta finns tillgängliga i de fysiska butikerna.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

E-handeln ur ett internationellt perspektiv

Sverige har en hög andel konsumenter som handlar på nätet. Ungefär 96 procent av den svenska befolkningen e-handlar, vilket motsvarar 7,5 miljoner konsumenter. De största europeiska e-handelsmarknaderna är dock Storbritannien och Tyskland, på grund av kombinationen av stora befolkningsmängder, höga andelar e-handlade konsumenter samt höga snittköp på nätet.

Den totala e-handelsomsättningen i världen var 3 535 miljarder dollar år 2019, vilket motsvarar 14 procent av världens totala detaljhandel. Den globala e-handeln växte med 21 procent under 2019 jämfört med föregående år. Starkast tillväxt har Asien-Stillahavsregionen, Mellanöstern och Afrika samt Latinamerika. Västeuropa, som Sverige tillhör, är det region som hade lägst tillväxt. Det beror på att många av länderna i Västeuropa redan har mogna e-handelsmarknader med en hög omsättning.

 

Källa: Handelsfakta

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *